Köpte nya Mama. Mama är min Vecko-Revyn. Jag blir en finnig töntig provocerad och trulig tonåring när jag läser den. Har aldrig känt mig så snygg och stark som när jag själv var med (ja, Jennifer är grym på att stajla). Men när jag läser om andra kändismammor eller tips om barntapeter och granitlådor och downshift och barnkalascatering samt cashewnötter och familjepussel och "titta, mitt lilla torp på Gotland på trehundra kvadrat" så vill jag kräkas en smula. Men Mia Skäringer har skrivit en fin krönika (som vanligt). Hon undrar varför det är så bra att vara en självutplånande morsa? Ska man inte må bra själv för att ens ungar ska kunna må bra? Sant sant sant. Jag har kompisar som får ångest om de ska åka bort utan barnen några dagar eller bara gå på bio. Då tror tjejerna att de inte är bra mammor. Det är lite sorgligt. Visst, alla kan inte ha samma behov av att vara ego. Men någonstans därinne finns ju den man var innan man fick barn, fortfarande. Den personen måste väl också få leka.
Komsikomsi nu, ut och lek din gamla slampa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag är benägen att hålla med gällande Mama. Och jag är förälskad i Mia Skäringer!
Men HUUUUUR i hela jävla friden kan du och Skugge vara vänner? Hurhurhur?
Ni verkar ju vara varandras motsatser. Jag gillar båda men förklara snälla.
Anna. haha. Man kan vara kompisar trots att man är olika. Vi umgås inte dagligen men hon är en vän därför att hon är snäll, lojal, icke-skvallrig och allti tänker på ens ungar och skickar presenter och så...
Skicka en kommentar