Bajs och fransk målare

I dag har jag varit kulturell. Jag älskar Henric Tolouse-Latrec (och jag stavar säkert hans namn fel men orkar inte). Jag läste boken Målaren från Montmarte när jag var yngre och sedan gillade jag honom. Har sett hans tavlor och planscher på Louvren innan. Nu är han utställd på National - gå dit. Fast inte på en lördag för då är det fullt av folk och stinker svett. Det jobbigaste var toakön. Den var lång. På ett litet utrymme. Man typ kunde registrera vilka som bajsade eller inte. Sådant är hemskt. Hemskt. Båda att vara den som bajsar eller den som vet att den måste gå in efter en bajsare. Hemskt. En annan hemskt grej på tal om bajs är folk som är stolta över att de ska bajsa. Som tar tidningen under armen utan att skämmas och styr sin kos mot toaletterna. På Aftonbladet, det slår aldrig fel, varje morgon några stolta män med tidningen under armen, som Al Bundy-typer. Efter sig lämnar alla dessa bajstuppar drivor med Sportbilagor, staplade på hög i papperskorgarna på toaletten. Väldigt tråkigt tycker jag.