I går var jag en sväng i Sickla, medan mormor och dottern var på bio. Jag gick in på H&M- nähä, vilken överraskning tänker ni?- och där gick en morsa med sina ungar och morsan skrek ömsom gnällde hela tiden. "Gör inte så", "ta inte på det", "hallå, vad sa jag".. och visst, jag vet inget om henne. Hon kanske har en värdelös karl, hon kanske är själv med världens små odjur, eller bara hade en risig dag. Jag vet att jag har risiga dagar. Men när man hör någon annan förälder klaga eller gnälla på sina barn, högljutt så alla hör, utan att liksom respektera ungens integritet, så ryser jag. Och lovar mig själv att påminna mig själv om hur jag låter. Att inte ta ut alla mina frustrationer på mina ungar. För det låter:
förjävligt.
bittert
Det låter som om föräldern önskade sig ett annat liv.
Vi borde testa att hålla käften ibland. Vad är det värsta som kan hända. Att de rör vid något de inte får. River ner en kjol.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Shit Man. Du har rätt det låter för hemskt. Så har jag alltid lovat mig att inte bli, och ändå har jag idag sagt följande till Viola (2,5år) "har jag inte sagt till dig....", "gör inte så...", "nu lyssnar du..." osv,osv. Men fy vad illa det är.
Än sålänge har jag inte tagit det ur huset, men det är ju en klen tröst. Nu ska jag gå och berätta för henne att mamma varit lite av en tjurskalle idag. hahha. Fy fasiken, en bitter förälder tänker jag aldrig bli! tack för att du påminde mig om det.
Kollade in din blogg. Fick ångest. Hur kreativ är du människa..? Koolt.
Skicka en kommentar