I går läste jag en text på Aftonbladets kultursida om färgen rosa som var intressant. Om färgens underdog-position ur ett feministiskt perspektiv. Om hur medelklassföräldrar ratar den för att den symboliserar något trashigt. För att inte tala om att det är en "tjej"-färg och tjejfärger symboliserar svaghet precis som det kvinnliga könet i förlängningen gör. Ja, läs själva. Okej, det här är inte den stora feministiska kampfrågan kanske men jag stör mig väldigt mycket på folk som ska vara pretto-feminister i "färgfrågan". Det vill säga, klä sina småbrudar i brun bajsfärg från Molo eller Katvig bara för att visa sin medvetenhet (jag gillar Molo och Katvig by the way). När min dotter dansar på helgerna har hon en hemsk rosa My Litte Pony-dräkt. En stålmannen dräkt med andra ord. I rosa kan man erövra världen. I bajsbrunt tynar man bort.
Jag tycker fler föräldrar som är feministisk medvetna borde sluta försöka uppfostra sina döttrar som killarna och istället vända på könstårtan. Fler småkillar skulle må jävligt bra av att uppfostras som brudar. Jag blir toookig på småkillar som knappt kan säga hela meningar, som bara skriker, som inte kan vara still etc. Och jag vet att det inte är medfött och att jag generaliserar mucho nu men kom igen! I parken likadant, killarna far runt som damp-apor. Jag har en son. En krallig liten sjukt söt ölgubbe som älskar att stirra på grävskopor och brottas. Jag har många gånger tänkt att jag fick honom för mina "feministiska synder" haha. Men. Jag tänker inte tillåta honom bli en damp-apa. MIn man och jag har redan gått i tusen könsfällor i hur vi bemöter honom men han ska få lära sig av sin syrra. Han ska säga hela meningar, inte skrika folk i ansiktet eller bara springa runtruntruntrunt i en timme samt kasta sand på alla i parken. Kanske får jag äta upp varenda av dessa ord men då ska jag försvara mig med att jag försökte.
Stay pink!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
" klä sina småbrudar i brun bajsfärg från Molo eller Katvig bara för att visa sin medvetenhet (jag gillar Molo och Katvig by the way"
Right on!
Jag gillar också Katvig, men är sjukt trött på hyckleriet. Rosa skulle noll av de "medvetna" mammorna sätta på sina killar. Nog handlar det om den goda smaken allt, och hur föräldrarna vill framstå.
Min fyraåring, som var klädd i bajsbrunt och blått sina första tre år, festar nu loss i rosa så det står härliga till. Själv pendlar mellan att tycka att det är pinsamt/skita i vilket men hon älskar det. Hon har inga problem att bossa runt sina mindre verbala killkompisar trots volangkjol och rosa polo med hjärtan på. Hon är chefen.
Jag älskar rosa och måste hela tiden försvara mig när min dotter kommer klädd i den färgen. En gång diskuterade jag det med en "jag förbjuder min flicka att välja sina kläder själv för då blir det bara rosa-mamma" som menade att det bara var tramsigt och flickigt med rosa. Under samtalet springer min dotter runt som en tok och studsar och hoppar. "jfmfavksfdbdbr-mamman" säger om min dotters beteende: "Hon är busig som en pojke". Va?
Jamen så där är det ju: våra rosa brudar regerar. De bajsbruna tjejerna sitter tysta i hörnen medan deras trendiga föräldrar myser över sin egen förträfflighet.
Eh... jag vet att jag hårddrar det här lite men... ni fattar.
Läs här: http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=713653 vad kloka Rebecka Edgren Aldén skriver i detta ämne.
Word.
When in doubt - choose PINK.
jamen det handlar ju om att en tjej i rosa faktiskt förväntas vara på ett visst sätt vilket hon också till slut blir mer eller mindre. detta pga omgivningens reaktioner. alltså: åh vilken söt tjej putinutt gulligull lugn o fin.. i rosa. jag märker faktiskt stor skillnad på hur min 7-månaders blir bemött beroende på vad hon har på sig. det suger och jag är livrädd för att hon skulle ta detta till sig hur bra föräldrar vi än är. därför tar vi inte den risken hädanefter är det unisexkläder som gäller!för svårt att ändra på folks fördomar helt enkelt. dessutom tycker jag att det är fult. vill hon ha rosa sen när hon fattar själv så får hon såklart det.
Jag skiter helt i färger men tycker det är läskigt när tjejer har såna där opraktiska kläder som till exempel lämnar en glipa mellan byxor och tröja.
Jag jobbade på en skola i ett område med få medelklassföräldrar och där hade småtjejerna typ magtröjor till skolan. Det såg så himla kallt ut. Å andra sidan var det många både tjejer och killar som saknade ordentliga vinterkläder och somliga kom till skolan utan strumpor..
Men just när kläderna skärs olika och tjejerna ska ha sådär tighta och figurformade plagg fast de är pyttesmå - där är något snett tycker jag.
Hanna, jag hatar att säga "vänta bara" men antagligen komemr du en dag ha en treåring som är galen i rosa eftersom det är en fas som komemr för det flesta tjejer, den kom för min bustjej som leker med både killar och tjejer och lego och Barbie, plötsligt var det BARA prinsessgrejer. Och då gäller det att inte trycka undan det för att "tjejegrejer" är fult!
Men äsch, det var ju inte det jag skrev. Jag skrev att jag skiter i färger men inte gillar när småtjejers kläder ska vara "sexiga" eller i en annorlunda skärning än killkläder i samma storlek. Oavsett om det är lastbilar eller my little pony på.
Om jag får en tjej eller kille som vill vara prinsessa är det klart att de ska få vara det. Jag hittade förresten bilder i albumet från när jag och syrran var 7-8 år och lekte fotomodeller. Vi hade satt på oss mammas bh innehållande två clementiner och blåste på varann med hårblåsen (den syns tyvärr i bild) så att håret skulle fladdra sexigt. Vi blev hyfsat normala ändå.
Hanna, har du bild på det?!
Jag hittade inte den med behån, syrran har nog de bilderna i sitt album (det var mest hon som ville vika ut sig dessutom). Men här är en bild från samma serie:
http://www.vf.se/Bloggstart/Hanna.aspx?comment=56f14cf6-0904-4c72-8610-a212960395d0
Jag har köpt rosa kläder till min son, jag köper sånt jag tycker är snyggt och det klär jag honom i, än så länge kan han ju inte protestera *S*. Har en rosa bodysuit med orangea blommor från Me&I och i förrgår köpte jag ljusrosa och hallonfärgade velourbyxor på Lindex... det kommer bli skitsnyggt med ngn cool body...
Nu blev jag inspirerad. Ska fixa rosa till min son i morgon!
Lägg ut bildbevis sen så jag får se hur fin han blir i rosa :-)
Jag hoppas min son växer i stl 74 om ngn/några månader för då åker kläderna på direkt :-)
Hi ladies (för det är väl inga män som engagerat sig i den här debatten,eller?)!
Min förstfödde, en pojke, har alltid älskat färg; rött, orange, rosa, turkos osv. Han har beundrat sin mors långa hår, smink och kläder och ville själv gå till dagis med hela håret i små igelkott-tofsar men glada färger på snoddarna. Generade dagisfröknar skrattade...alla utom en. Praktiska mamma köpte alla kläderna och såg till att det blev både rejält och färgglatt. När lillasyster föddes fick hon förstås ärva. De ljusare kläderna (läs rosa) var kasserade pga av fula fläckar så hon hade nästan inga rosa grejer och jag tyckte att hon inte skulle utrustas med alltför "tjejiga" kläder. Själv är jag tämligen o-rosa (som min dotter säger) och håller mig mest till olika nyanser av svart... När hon var 2,5 år började hon "stjäla" andras rosa kläder på dagis! Hon är nu snart 5 och hela ungen är rosa! Hon älskar det och jag låter henne hållas. Ingen som känner henne behandlar henne som en en liten marsipanros och den som till äventyrs skulle få för sig att göra det blir snart varse om att hon är en robust och mycket viljestark individ. Det är skönt att se henne i umgänget med storebror och hans kompisar. 10 kg lättare och 15 cm kortare men gissa om hon reser sig upp och borstar av princessklänningen när hon blir omkullsprungen! Ärligt talat - det sitter inte i kläderna! Och snacket om att man befäster könsroller genom att låta barn ha sina princess- (eller monster-)perioder är bara dumt. Om man fortsätter att prata i de termerna DÅ befäster man kanske dumheten och det negativa i könsroller. Bätter vore om folk kunde acceptera att individer är olika, har olika preferenser och kompetenser och bejaka detta istället! Sol på er!
Har aldrig fattat varför det är så o feministiskt att klä sig själv eller sin dotter i rosa.....
Bättre det än att klä små barn i halv porriga lotita kläder, som MÅNGA föräldrar gör.
Måste man som feminist klä sig på ett bestämt vis, ja då är inte jag det, då är jag nog bara femi ;)
Härlig blogg
Ja så är det nog säkert i många fall.
Jag hoppas kvinnosynen förändras och att det blir ett mer jämställt smahälle. Tror dock inte det hjälper att börja med barnen och vad de ska och inte ska ha för färger. Visst har vi säkert en viss inverkan men som jag märkt så är pojkar ändå pojkar och flickor är flickor på sina speciella sätt. Det tar jag aldrig ifrån dom.
Jag har mycket rosa till min dotter men lika mycket grönt, orange, bajsbrunt osv.
Sonen har dock inte rosa, jag frågade en gång om han ville ha en rosa tröja när vi var i affären, han vägrade. Spindelmannen skulle det vara, punkt slut.
Jag påverkar säkert barnen ibland. Men oftast så väljer de faktiskt sin egen väg.
Pojkar och flickor är på sina egna sätt som bara dom kan vara. Det sitter nog i generna.
Låter pojkar vara pojkar och tvärtom. Om man ska förändra samhället så är det inte i den änden man bör börja. Det är vi som vuxna som ska ändra på oss först.
Skicka en kommentar