I går hade min dotter en killkompis hemma. Mitt under middagen skulle han gå och bajsa. Sådant tycker man kanske är förskräckligt när man inte har barn. När man har barn är allt som har med bajs att göra lika eh...jaa... vad ska man säga. Det är bara en accepterad del av vardagslivet. Men jag blev ändå lite deppig att det hände MITT under middagen. Bajs och äta är alltid en svår kombination. Jag tappade matlusten.
Så ropar han "klar!" och jag måste gå och torka honom. Grejen är att jag tycker inte ens det är kul att torka mina egna barn men jag gör det för jag älskar dem över allt på jorden. Det är mitt jobb. Men jag vill inte att det ska ingå i mitt jobb att torka andra barn i rumpan. Tyvärr ingår det. Jobbigt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar