Kollar på Konståknings-EM på teve. Jag älskar sånt. Det är ju den ultimata sporten. De är starka, smidiga, kan göra trippel saltos OCH har väldigt konstiga glitter/fjädrar/paljettkläder. Akrylnaglar, frisyrer som gud lämnade bakom sig 1981 och killar i tights. Pridefestivalen kan slänga sig i väggen. Och tränarna, ääälskar sura öststatstränare med pälsen slängd över axlarna. Det bästa är när paråkarna sitter och väntar på poängen, i synnerhet om snubben tappat bruden på isen. Då låtsasler hon och vinkar hysteriskt till kameran medan han försöker hålla om henne fast han vet att han kommer få klös av de där naglarna i omklädningsrummet sedan. Hoho!
Jag kanske går igång på det stereotypa. Det är så nertryckt i min feministkropp att jag bara kan släppa ut det under konståkningstävlingar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det heter nog salkow, det hoppet som konståkarna gör. Man lär sig nått nytt varje dag, hoppas du har det bra på Tv8 med gubbarna
Skicka en kommentar