onsdag 11 juni 2008

Dagens Aftonbladetkrönika


FOTO: Carolina Byrmo/Aftonbladet

Här är den då. Jag har klippt lite i krönikan, för extended version, får ni som vanligt köpa Aftonbladet idag.

Jag har varit på Kreta i två veckor. Jag har byggt slott med mina barn på mjuka sandstränder, med Medelhavet glittrande bakom mig och fiskebåtarna kluckande därute på vågorna. Jag har tänkt på livet och dragit tunga lyckliga suckar. Jag har... stirrat in i skrev där bikintrosorona halkat på sned och tvåveckorsskägget och finnarna har släppts ut på bete. Jag har stirrat in i oräkneliga regnskogsskrev som skulle få Katrin Schulman att på studs skriva in sig på universitetet för att göra en avhandling om bortglömda stammars framodling av en ny sorts kisstofs// Jag kan meddela att den svenska kvinnan verkar vara i ”fin” form. Hon skäms inte över sin post-2,5 barn-gravida kropp. Hon kör glatt på med bikinin hon köpte 1987 och struntar fullkomligt i att den skär in i ett av fyra rumpveck. Hon bär sin bygelbehå nonchalant, två bröst på varje sida, so what? Om hon stolt håller sig på stranden? Nä, hon går till kiosken i den där bikinin och i kön pillar hon med jämna mellanrum ut trosan ur rumpan och där står man bakom, förtryckt i sin KRETA-sarong för herregud, jag trodde fortfarande att kvinnor skylde sig in public, (även de spinkiga modelltjejerna, yes). Jag har suttit och intagit min lunch på hotellrestaurangen och tittat upp från tzatzikitallriken bara för att mötas av en mamma som knäpper spännena på ungens sandaler, med arslet tryckt mot min näsa. Man kan å ena sidan se det som en befrielserörelsen i det lilla. Den västerländska mätta kvinnan gör fingret åt de 17-åriga Elle-modellerna. Den genomsnittliga kvinnan skiter total i Kate Moss. Den genomsnittliga kvinnan har bröst och röv och tänker inte ta på sig sarong för att andra inte ska må illa. Det är ju om sommaren vi verkligen inser att vi är så lurade av alla de där tusentals, bilderna av perfekta bebistjejer som vi matas med och som får oss att ta till hantlar, krämer och knivar för att försöka komma någonstans i ytterkanten av att likna dem. Eller så är det inte alls så där romantiskt utan bara en massa kvinnor som fött barn och nu lever för familjen och inte har tid eller råd att putsa på fasaden. Jag menar, hantlar, krämer eller knivar, kampen mot kroppen kostar mer än att rusta ekonomiskt för ett krig.

Men måste vi blir de nya ölgubbarna på köpet?// Väl hemma nu väntar jag bara på det obligatoriska kvällstidningsuppslaget där tio helt vanliga kvinnor (alltid kvinnor så klart) ska visa upp ölmagarna till och med utan underkläder och tala ut om hur de ääälskar sina kroppar. Så att vi som befinner oss någonstans mittemellan, som leker med våra barn på stranden, men ändå inte lärt oss att omfamna exakt varenda kvarglömt gamla gravidkilo ska skämmas en smula. Att vi inte är så där friska i huvudet.

Jag tror att jag bara önskar mig en fri zon ibland. Där jag får tänka själv om min kropp och andras och där medierna varken vältrar sig i den perfekta eller icke-perfekta kvinnokroppen. Men det är en utopi. Kanske till med och en trist utopi, jag vet inte. Kanske måste jag bara lära mig uppskatta kvinnan i sju storlekar för liten bikini, med röven i mitt ansikte. Kanske är jag bara för uppfuckad för att förstå att hon är min mujahedin.

7 kommentarer:

inna sa...

Jag och en kompis har suttit och diskuterat din krönika i AB idag. Jag blev lite småsur när jag läste den. Inte det - jag tycker man kan klä på sig om man går till en restaurang eller butik direkt från stranden ... men du äcklas verkligen av feta människor - du uttrycker det inte direkt, men det går verkligen att läsa just det mellan raderna!
Är inte en del av den kvinnokamp som du så ivrigt förespråkar just det, att kvinnor inte behöver leva upp till trådsmala ideal?
Jag blev besviken helt enkelt. Jag diggar dig stenhårt annars!

Belinda sa...

Har svarat dig i ett blogginlägg.

Youza sa...

ursäkta men vad GÖR du med tummarna? vill inte vara taskig eller så, men du är ju skitsnygg på alla privatfoton, men de hära bylinebilderna, hmm.

A.M.O. sa...

Jag tycker att det är så befriande att åka på charter just för att kvinnorna du skriver om struntar blanka tusan i vad som förväntas av kvinnors kroppar och de menar ingenting särskilt med det... det är semester liksom!

inna sa...

Tack för svaret!

Belinda sa...

Youza, jag skiter så jävla hårt i mina tummar- är så tröt tpå att bry mig för mycket om hur jag ser ut på bilder. Puss

Tania sa...

Jag är själv en kvinna som väger för mycket ...och håller fullständigt med dig. Jag vill inte se framvällande pircade navlar välla fram över för små troskanter . Det som gör mig beklämd är att det finns en klubb för stora kvinnor .Där de dyrkas för att de är sjukligt feta . Eller min gravt överviktiga kompis som saäger att hon äter och mår bra . Och orkar knappt röra sig . När man som jag själv är överviktig och har de åsikter som jag har så blir jag nästan hatad.

Men vad fn..jag vet ju hur jobbigt det är att vara för stor och jur pinsamt det var att fastna med rumpan i plasstolen på fiket .

// Tania som nu äter rätt . tränar och går ned i vikT