När jag var mammaledig med min son regnade det mycket. Hela hösten. Jag tålde inte alla de här regnstövalrna som var högsta mode då, med gulliga blommor och mönster på. För mig är regnstövlar antingen
a. gröna
b svarta
c funktionella och höga i skaftet
En dag på Götgatan, i en tantskoaffär, hittade jag så Hunter-stöveln.
Den perfekta regnstöveln.
Några dagar senare upplyste en vänlig själ mig om att dessa stövlar är berömda för att Kate Moss stövlade omkring i Hunters på en festival. Haha. Jag och Kate alltså. Hon med sina pyttesmå minishorts och genomskinliga toppar och västar och slängande hår. Jag med Kalle Anka paraply, två väskor (jag är inte galen, Karin ska få den ena, inhandlades på Kreta för en billig peng) och blommig snäll klänning.
Ett tag senare kidnappades Hunterstöveln från både Kate och mig. Nu var det en MAMA-stövel på allvar, i alla fall i Stockholm. Alla mammor på stan gick runt i Hunter-stöveln. Det var Hunter. Hästsvans. Väst. Latte. Vagn med tre hjul eller fyra väldigt små (det här att yngre tjejer väntar med att skaffa barn, kan det vara att de är rädda för mamma-modet?). Stöveln började till och med säljas på Mrs H.
Så nu står jag här. I stöveln som säger mer om mig än vad jag vill. Å andra sidan, det är ju bara en jävla stövel. En väldigt bekväm sådan också. Å någon Kate Moss blir jag ju aldrig ändå.
2 kommentarer:
Jag är livrädd för mama-modet. Livrädd för alla blivande mamas som kollar in förlossningssalar som vore det venuen till deras bröllop. Själv är jag en rätt trött mediabitch. 32. Knocked-up. Längtar så jag håller på att dö efter ett iskallt glas rosé. Eller helst 4-5 stycken. Skönt att höra att inte alla sällar sig till dragsko, tunikor och 15 000 kr vagnar. Tack gode gud (Gud?) för det.
Jag är inte bara livrädd för mama-mammorna utan ALLA mammsubkulturer. Trodde att jag var härdad efter att ha velat lite som synthare och gjort ett djuuupt dyk in i vänstern (komplett med manchester och palestinasjal) men mammsubkulturerna är fan värst. Hatet mellan dom olika mammgrupperingarna är värre än hatet mellan hårdrockare och synthare på 80-talet. Säg fem-minutersmetoden eller babybjörn(eller för den delen föda hemma eller bärsjal) i fel krets så hänger smockan i luften. Själv så har jag tvångstankar om att jag när jag bär dottern i sjal förknippas med mammsubkulturen som ammar länge och hyllar moderkakor. Inte för att det är nåt fel på vare sig dom eller mama-mammorna men det är så jävla vattentäta skott därimellan och det är som om man inte får välja dom bitar som passar en själv och barnet. Man måste välja hela paketet och hata alla som inte gör som en själv.
(Märks det att jag överdoserat på föräldrasidor på nätet?)
Skicka en kommentar