Okej, innan hela maffian bajsar på sig vill jag tillägga att det var ett skämt. Däremot, firar en toppen midsommar med min brorsa, svägerska och alla barn. Min svägerska har gett mig finaste presenten idag. När jag var lite red jag på Nääs ridskola. Jag red i grupp och kunde bara drömma om egen häst (inte synd om mig, vi hade ju råd med ridskola men ni fattar...). Man tittade storögt på brudarna på egna hästar. En dag... tänkte jag. Idag satt jag i ett tomt ridhus på Nääs. Min svägerska har häst och är världens bästa ridlärare (fast hon ger bara lektioner då och då, hon är chef annars) och idag fick min dotter sitta upp på en liten ponny och min svägerska hade privatlektion med henne. I ett tyst ridhus, där solen kastade skugga över manegesanden, under tiden satt jag på en plaststol och fick blicka bort lite tårar. Min dotter satt andäktig rak i ryggen. Är det min dotter? Och hon tränade halt och att vända.
Åh, känns verligen ingen sorg för mig Göteborg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar