MIn dotter har fått en katt. Jag hade hund när jag var liten. Katter förstår jag mig inte på. Men jag vill att mina barn ska ha djur omkring sig och katt verkar lite enklare än hund. Jag tror att jag tycker att katter är för självständiga. Okuvliga. Att man verkligen får jobba för deras respekt. Det är ju å andra sidan väldigt fint. Hundra kan ju vara lite ögontjänare så där. Men jag minns hur jag grät när min hund, Alex, dog. Han var enögd på slutet, fick starr. Jag grät och grät. Det var livets hårda skola. Människor och djur försvinner.
Åh, jag hoppas att det tar en evighet innan den här katten försvinner. Jag vill inte att min dotter ska lära sig för mycket om livet för tidigt. Jag vill fortfarande att hon ska tro att pappa och jag, vi kan skydda från allt ont.
Nu blev jag sentimental.
Kattungen bor hos dotterns dagiskompis, vi får den i augusti. Nu är den döpt i alla fall. Vi har varit där och klappat på henne.
Katten kommer få det bra hos dottern.
tisdag 17 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Ja herregud. Jag minns hur jag storbölade när min mamma berättade att de varit tvungna att ta bort vår hund. Jag var 19 år och grät som ett litet barn. Usch. Kan fortfarande bli lite blank i ögonen när jag tänker på den där kåta, valpiga storpudeln som var så himla underbar.
Shit man vad tokigt många kommentarer som kom in på alkoholtemat. Vissa grejer blir folk helt påtända av. Nu ska jag istället kommentera kattinlägg: Vad trevligt med katt. Passade tröjan?
Sammy Rose
Belinda, jag vill bara ge dig beröm för din bok "Otrogen på öppen gata" som jag sräckläste i natt. Underbar! Jag skrattade högt vid flera tillfällen, något som jag i princip ALDRIG gör när jag läser en bok. Du har verligen humor! När jag ändå skriver kan jag passa på att säga att du skriver den i särklass bästa bloggen i Sverige. Grymt!
Sammy- tröjan är en hit hit hit. Han är så fin i den.
otroligt snällt av dig att ge oss den.
30-något, i know! Det gör fortfarande ont i hjärtat. Jag tittar på bilder av Alex ibland. Inte Schulman alltså...
Anonym, jag tackar dig ödmjukast. Det värmer.
Det är ju nackdelen, att de faktiskt dör.
Fördelen med just katter är ju att de lever förhoppningsvis längre än hundar.
Dotran har nog flyttat hemifrån och fått egna barn innan katten beslutar sig för att lämna denna värld.
Vi kan ju hoppas:)
Grattis till din dotter. Katt är cool.
Jag är tvärtom, tycker att hundar är helt obegripliga. Blir lika glada när man kommer hem från 5 minuter i tvättstugan som en veckas semester. Överdrivet. Jag blir misstänksam.
Katter är mer rimliga i sin kärlek, liksom. Och de är inte lika otrogna, vem som helst får inte klappa dem på magen...
Skicka en kommentar