Vi överlevde kriget... jag menar kalaset. Vi är stolta föräldrar till en femåring med två lösa tänder. Men jag måste tyvärr säga detta. Jag är så trött på småkillar som INTE LYSSNAR!!!!! Tjejerna lyssnar. Ser en i ögonen och lyssnar. Killarna springer runtruntruntrunt och hör inte.
Jag blev arga tanten på kalaste en gång och tog i lite mot killarna.
Jag vet exakt vad det är.
Vi begär att tjejer lyssnar. Inte skriker. Vet sin plats. Jobbar hårt. Pluggar hårt. Medan boys will be boys.
Det är sorgligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Om problemet enbart begränsade sig till småkillar vore allt väl. Problemet är att det inte växer bort.
Sant.
Det sorgliga är att man inte tror bättre om småpojkarna än att de är helt oregerliga. Så då pratar man inte med dem, tar dem inte åt sidan och förklarar lugnt vad man önskar (lite STILLHET tack!), utan skriker "Kevin! Kevin! KEVIN!" lite och lägger ner det till nästa gång Kevin brölar förbi. Da capo al coda.
Trettio år senare sitter samma killar högst i högen och ignorerar fortfarande alla kvinnoröster. Surprise, surprise!
Malinka, du har fan så rätt
Skicka en kommentar