lördag 23 februari 2008

Patrik Isaksson

Melodifestival igen. Patrik Isaksson är med. Jag läste om honom i nya Amelia (den där tidningen som bevisar att jag blivit tant men det gör inget, känner mig trygg med Amelia). Hans mamma dog när han var femton. Hon var ensamstående frisör och Patrik var nyckelbarn men hon såg alltid till att det fanns pengar till mat hemma. Han verkar ha älskat henne så mycket. Sedan fick han flytta till sin pappa och hans nya familj när hon dog och han trivdes aldrig där. Jag blir tårögd av sådant. Ensamstående föräldrar som dör och barn som blir vilsna. Nu har han själv två söta barn och en fin fru och nu gillar jag Patrik Isaksson trots att jag inte lyssnar på hans musik.

Och jag tänker på alla maskrosungar som överlever. Som klarar sig utan en barndom i stor villa med burspråk, nötter istället för godis och barnkalas som tagna ur Family Living.

Heja Patrik!

3 kommentarer:

Vicktoria sa...

Och NU älskar jag också Isaksson!

Linn sa...

Har inget med Patrik Isaksson att göra, men i morgon får du en tittare till.. Gillar allt som har med fåfänga och flärd att göra så det är alltid roligt att se interjuver med charlotte Perrelli.Hon hade på sig värsta guccistövlarna hos babben i höstas som jag ville ha, men prisklassen låg på strax under 10000:- så det fick va för min del;-). Kul ändå att vi har någon som är något annat än all vintage och odd molly som florerar nu.

F ö är jag lite avundsjuk på dig (med glimten i ögat)här bor man i en lite gråaktig vardag i en förort och ser sin gamla klasskamrat lyckas i sin karriär.
Hejar på dig ändå=)

Anonym sa...

Precis så var det för mig! Har haft svårt för Patrik, tyckt att han verkar präktig. För något år sedan hörde jag och min man en radiointervju med honom där han berättade sin historia.
"Eeh, han verkar ju trevlig "sa jag efter intervjun
"Ja där har man dömt ut någon helt felaktigt igen" savarade min kloka man.
Så nu hejar jag också på Patrik. I alla fall lite grenn.
/Gabriella