Malin Wollin ratar Odd Molly

Folk! Glada nyheter! Jag har fått ett mejl från Malin- fotbollsfru, kolumnist, aftonbladetbloggare, gravidbloggare - Wollin. Hon har ratat en Odd Mollyklänning på stan på grund av att jag har neggat Odd Molly så mycket. Det är ju helt fantastiskt. 1-0 Belinda -Odd Molly. Eller egentligen är det väl 1-3000000000000 Belinda-Odd Molly. Det går ju bra för Perra och märket nu. Men alla vinster små blir en bäck till slut, det är min filosofi.

Malin hälsar att hon tycker att det är bra att jag dissar Odd Molly eftersom det är ett ängsligt märke men att det är ett förbannat vackert märke likväl. Och så är det ju ibland. Vackra saker kan vara helt fel tyvärr.

För er som inte riktigt vet vad det här handlar om kan jag uppdatera nu med en gång. Jag har Odd Molly-ångest. Min generations kulturtantmode. Klädmärket som snart pryder varenda mediebrud. Linda Skugge, Malin Wollin (nix, no more), Emma Hamberg, Martina Haag, alla tjejer på SVT. Alla. Har. Odd Molly-koftor.

Odd Molly gör klänningar. Koftor också. Och jackor och toppar och kjolar och underkläder och strumpor. De gör massor av fina kläder fast det ska alltid gullas till med rosetter och sidenband och det är bondromantik för hela slanten och små lappar på kläderna och grundaren Per Holknekt snackar i intervjuer om den här mystiska kvinnan som är Odd Molly. En free spririt. Även på klädmärkets hemsida märks den här livsstilen av. Odd Molly står för något mer än att bara vara en kofta. Det handlar om en kvinna som är stark och självständig och kan själv och inte klär sig slampigt utan fräscht och helt och rent fast med någon galen detalj (typ en rosett på strumpkanten) och hon är jordnära och robust och går sin egen väg. Det kanske är där det blir stopp för mig då. Jag klarar inte att Odd Molly är en livsstil, inte en tröja. Jag vill köpa kläder inte en kvinnopersonlighet. Lämna mig ifred, Odd Per. Men det funkar uppenbarligen, att sälja en image till oss kvinnor. För att vi är ängsliga? Medvetna om hur många fällorna är därute? Odd Molly är en hederlig mamma med nyskalad potatis i skålen på armen. En frisk oskuld på 19 år. Eller en 23-åring modell som även skejtar och som går sin egen väg. Tjing! Toppenroller, alla duger och ingen blir stenad. Inga GUESS-slampor eller GUCCI-divor eller H&M-wannabees in sight.

Men som sagt, jag vill inte köpa en hel livsstil. Problemet är bara att jag ofta misstas för en Odd Molly-kvinna, därav min besatthet med märket. Varochvarannan dag träffar jag på någon som: "Vet du, du skulle passa så himla bra i ett märke som heter Odd Molly". För att jag ser så hel och ren och frisk ut. För att jag är robust och äppelkindad. So be it. Någon Odd Molly-klänning åker inte på. Dessutom är det få av oss som ror hem att bära upp en kofta med små sidenband på. En kofta som egentligen passar våra döttrar bättre.

Eller hur Malin.