Juno och Diablo Cody

Jag köpte BUST idag, därför att Diablo Cody var intervjuad. Jag gillade hennes film (manus) Juno. Jag minns när den kom och Per Olov Enquist blev så besviken över att Juno var öppen anti-abort-propaganda. Kritiken lät bland annat att jamen det var så hemskt på abortkliniken i filmen. Hon var så glad. Hon var påhejjad av sina kompisar. För er som inte sett Juno blir hon med barn, föder och adopterar bort babyn till en ensamstående kvinna som drömmer om barn men inte kan få egna. Men även i USA skrevs det artiklar som varnade för post-Juno-stormen: uppmuntran av "teen-baby-mamas". Diablo Cody om kritiken: "Did Juno really make pregnancy seem fun?"

Men det bästa med Juno är avsaknaden av den vanliga filmstereotypen av puckad deprimerad trashtonårsblivande morsa som föll offer för manlig spermie. Här är tonåringen den man vill vara. Och moderskapet i Juno är något som inte kommer med att det växer en bebis i magen, fan vad befriande. Och det var ju liksom ändå inte en abort som Juno handlade om. Det var en film där tonårsbruden fick vara fantastisk.

Tonårsbruden är fan värd det.