onsdag 9 juli 2008

Skitblaskorna, hot mot tjejer?

Jenny skriver: "Det är alla skitblaskors fel. Och du jobbar ju på en av dom och bidrar till allt elände;) Varför är det ingen som fattat det än? Jag kräks när jag ser tidingar som CHIC och gud vet allt vad dom kan tänkas heta. Varför har ingen tänkt på att starta en BRA tonårstidning? En tidning som inte pumpar ut annonser och reportage å artiklar om enbart märkesmode, dyra väskor, och all annan skit."

Jennys inlägg var långt och härligt - som vanligt hehe- så ni kan läsa det i sin helhet under blogginlägget Barn som nojjar över rynkor. Men Jenny alltså, sluta generalisera om kvällstidningarna. Fan, nästan alla gör det, kallar dom för skit, men läser ni dom? Eller ser ni bara löp i affären och bläddrar i KLICK? Har ni funderat på att plocka ut russinen ur kakan? Måste man gilla hela tidingen för att kunna ta del av den? Under Tsunamikatastrofen var kvällstidningarna helt överlägsna morgontidningar. Aftonbladet.se var först med all viktig information, sedan huvudtidningen. "Vi" har till och med fått pris för detta. Kvällstidningarna är snabba och bra på egna vinklar på nyheter. Sedan är en kvällstidning mer skrikig, den syns och hörs, som en jobbig tonåring, mycket ego men också mycket känslor, allt lite svart/vitt. Ni får gärna hata kvällisen men precisera då vad all skit består av, och snälla kom inte bara dragande med samma gamla... KLICK.

Sedan håller jag med dig om att medierna faktiskt skulle kunna tänka lite mer. Även om jag faktiskt inte tillhör dom som tycker att medierna har något ansvar att uppfostra någon så är ju lite eftertanke altid populärt. Jag tycker tex: Modellerna är alltid skitsmala i Sofia Mode. Det finns inte en modebloggtjej idag som inte försöker se perfekt ut, utseende verkar vara det viktigastae dom har för det finns aldrig en kass bild på dom, eller för att inte snacka om hjärndöda rubriker i tjejtidningarna om någon stjärna som bantar halvt ihjäl sig. Eller mitt senast exempel. Svenska In Toutch som stämplar strandkroppar som fula och snygga och recenserar dom i senaste numret, vad är det för skit?

Tänkte på det när jag såg Allsång igår, hon den norska sångerskan är kurvig som en bergochdalbanan och verkligen mullig. Hon hade stämplats ut i In Touch men det bara lös om henne. Hon hade ett blå sidefodral på sig och såg helt smashing ut. Jag tror att det betyder jävligt mycket om det finns förebilder som inte är perfekta.

Men jag vill inte tro att unga tjejer är så lost som vi vill få det till heller. Jag tror att dom är smartare än vad vi var, att dom har roligare sex och fler killkompisar. Rent generellt. Dom har mer att ta del av, åsikter att lyssna till. Jag menar, ingen kritiserade ju Vecko-Revyn när vi var 12. Grupp 8 var helt enkelt på utflykt den dagen.

Det var så tyst om oss.

Samtidigt, det är så lättvindigt med mediekritik idag. Det är enkelt att göra en naalys och sedan tycka att man är revolutionen i egen hög person. Mycket svårare är att påverka det som är ytterst viktig för kids. Som här där jag bor, dom river fritidsgården trots att det finns kids som bara driver omkring här på kvällarna, som inte pallar vara hemma för att det inte är så bra hemma. För att protestera mot det räcker det inte att jag skriver en arg kolumn. Nej, då måste jag ta mitt arsle upp ur soffan och få med mig alla i området och sedan måste vi leta upp dom ansvariga i statsdelsnämden, gå på trista möten med trista politiker och protestera protestera protestera. Som FRA-människorna.

Vem orkar det när man kan skylla skiten på medierna istället.

Har jag fel?

8 kommentarer:

Okänd feminist sa...

Du har rätt.

Men också fel. För visst finns det något oerhört cyniskt över kvällstidningarna som INTE har med tonårstrotset att göra. Jag syftar på lösnummerhetsen som skapar alltmer sjuka rubriker och ämnesval, för att "folk vill ha det".

Vill vi?

Anonym sa...

"Tänkte på det när jag såg Allsång igår, hon den norska sångerskan är kurvig som en bergochdalbanan och verkligen mullig. Hon hade stämplats ut i In Touch men det bara lös om henne. Hon hade ett blå sidefodral på sig och såg helt smashing ut. Jag tror att det betyder jävligt mycket om det finns förebilder som inte är perfekta." Precis det här är vad som stressar tjejer. Att man inte kan se normal ut förrän någon skriver att hon är mullig och ser ut som en begodalbana.Jag gjorde tt jobb med unga tjejer och en berättade att hon fått världens chock i badhuset. Kvinnorna såg inte alls ut som i medierna.När skall medierna lämna kroppen ifred? Och fokusera på det folk gör i stället? Hela tiden detta fokus på yta och inte ett ord om innehåll.

Emma sa...

Gällande en "bra" tjejtidning så startades det en sådan för två år sedan, Succé. Jag var med och skrev lite i den från början. Tanken var att vara en tidning till tjejer som inte skulle handla om sex och konsumtion. Bra tanke, men sådant säljer ju inte och tidningen finns inte kvar.

Jag undrar om det är någon slags idelaiserad tanke från oss i 25-35 årsåldern om den där perfekta tjejtidningen som ska vara så bra...

Maria sa...

Du har helt och hållet jätterätt.

Själv jobbar jag som högstadielärare (And love it), och skulle kunna sitta i tre timmar och diskutera ungdomar, politik, föräldrars rätt och fel samt skolors ansvar. Jäääävligt mycket finns att säga.

Mem jag håller med dig. När jag var 16 läste jag Vecko-revyn och gillade snygga kläder, och idag är jag 30 och fullkomligt normal.

PS. Shoppade din bok "Otrogen på öppen gata" idag på Konsum. Tjoho!! Äntligen har den kommit ut på pocket =) DS.

Belinda sa...

Men hon var ju mullig! Precis som jag är. Ska man se det som ett "skällsord" eller...

Jessica sa...

hej. blandar mig i lite sent i diskussionen. men nä, tycker verkligen inte att mullig ska vara ett skällsord! tycker detta blogginlägg bara var bra. en grej bara - du är INTE mullig :) ha en fin kväll.

Jenny sa...

Håller med föregående talare. Belinda är inte mullig. Belinda är normalbyggd. Vad nu normal är? Men Smal skulle jag också säga. Sen finns det bengetter som är magra (tex Linda Skugge) inget fel i det heller, hon äter dessutom som en häst så ingen anorexiavarning där inte.

Nåväl. Jooo jag läser kvällstidningarna, mestadels det sk. seriösa innehållet. Men allvarligt så fattar jag inte varför både Ab och Expr lutar mer åt Hänt Extra-hållet. Är det inte bättre att dom enbart håller sig till god journalistiskt ed?

Följande är ett skräckexepmel:

Häromdagen läste jag om hon Big Brothervinnar-Jessica Cabezas. "Santiago önskar Jessica lycka till." och " Maximiliano bestämmer sig för att sova sig igenom äventyret." I den skrivna texten finns inte ett enda citat. "Det gick jävligt bra" är ett ögonvittne som sett Jessica Cabezas övningsköra. Någon paparazzi har knäppt ett par bilder och skickat till Aftonbladet och nån fånig reporter skriver ihop nåt så det inte ska se alltför luftigt ut. Vi har ingen aning om vad Santiago sa till Jessica eller om babyn var vaken under filten. Och vem fan bryr sig?

Det klassas alltså som en nyhet. Big Brother-Jessica var ute och övningskörde. Det skapas nyheter av absolut ingenting (framförallt nu under nyhetstorkan)och ovana läsare har svårt för att skilja agnarna från vetet. Vad är påhitt? Vad är kryddat med mer osanning än fakta? Och vad är blodigt allvar?

Och så är det faktiskt så att samhället har stor del i uppfostrandet av våra barn - vi har ju helt enkelt inte tid själva. Barn sitter framför TV, dator, läser skitblaskor och bajsbloggar mm. Är det då så konstigt att det blir en del av uppfostran? Ansvaret ligger inte bara föräldrarna till last.

Önskar att jag hade fått växa upp på 1800-talet bland gungor i träden, bläck å fjäder och vackra klänningar. Ingen IT-hets. Och ingen Fredrik Reinfeldt Fan va skönt det hade varit!

Annika sa...

Eftersom jag är en sådan där egocentrisk åttiotalist tänker jag kommentera angående det i inlägget som faktiskt handlar lite om mig. Mig, mig, mig.
Jag har modellat i Sofis Mode två gånger de senaste månaderna, och ska göra det snart igen. Jag är ointresserad av den typ av (mode?)journalistik som den tidningen fylls av, men jag är väldigt glad att de vill att jag ska modella för dem. Helt enkelt eftersom jag är tio år äldre än de flesta modeller som används i tidningar och magasin, och i alla fall ett par storlekar större. Jag insåg att jag kommit en bit gällande min kroppsuppfattning och självkänsla när jag såg de första bilderna i tryck och blev överlycklig av att jag inte såg mager ut. Av samma anledning blir jag lika glad varje gång jag blir bokad för andra modelljobb "trots" min ålder och storlek. Att använda vuxna tjejer med normala kurvor (jag är smal men absolut inte underviktig) istället för anorektiska femtonåringar som modeller är i alla fall ett steg på väg. Om inte annat. Det låter ju klyschigt att säga att jag önskar att vi snart inser att alla kvinnor oavsett storlek är vackra. Att det är helt vansinnigt att mena att skönhet är synonymt med undervikt och svält. Herregud.